Nyligen rapporterade Nynäshamns-Posten om en elev som inte har kunnat gå till skolan under det senaste året. Enligt artikeln kopplas situationen till stök och kriminalitet på Vanstaskolan. Det är allvarliga uppgifter och djupt beklagligt för den elev som drabbats.
Samtidigt är det viktigt att ge en rättvis bild av läget. Bilden av att skolan skulle stå handfallen inför omfattande problem stämmer inte. Arbetet för ökad trygghet och bättre studiero i Nynäshamns grundskolor har pågått i flera år och är en av de högst prioriterade frågorna, både politiskt och i verksamheten.
Behovet av att stärka trygghet, ordning och kunskapsfokus i skolan är väl känt. Därför är det också förvånande när vissa oppositionspolitiker försöker slå politiskt mynt av situationen, som om arbetet inte redan vore i gång. Det finns sedan länge ett tydligt fokus på att förbättra skolmiljön, höja resultaten och skapa bättre förutsättningar för både elever och personal.
Utvecklingen ska också ses i ett större sammanhang. År 2015 fick Nynäshamns kommun berättigad kritik från Skolinspektionen. Det handlade om brister i både förskola och grundskola, låga kunskapsresultat, svag analys av orsakerna bakom resultaten, brister i elevhälsan inom den anpassade grundskolan och avsaknad av ett systematiskt kvalitetsarbete på övergripande nivå. Därtill gick många elever i lokaler som inte höll måttet.
Sedan dess har ett långsiktigt reformarbete genomförts steg för steg. Politiker, rektorer, lärare, övrig personal och elever har tillsammans bidragit till att bygga upp en starkare skolorganisation. I dag finns ett systematiskt kvalitetsarbete, skolsociala team, utvecklingslärare, pedagogiskt centrum, skolbibliotek på alla skolor och ett mer utvecklat samarbete både inom och mellan skolorna. Det är viktiga framsteg, men arbetet är inte klart.
Målet är tydligt. Skolresultaten ska förbättras. Tryggheten ska öka. Studieron ska stärkas. Därför är skolan också ekonomiskt prioriterad. Resurserna per barn och elev har ökat varje år, minst i takt med kostnader och löner och ibland mer än så. En större andel av resurserna går dessutom till undervisning, lärare och läromedel. Det har blivit möjligt när kommunen successivt lämnat överflödiga lokaler i takt med att barnkullarna minskar.
På Vanstaskolan pågår redan flera konkreta insatser för att stärka trygghet och studiero. Slitna skollokaler fräschas upp. Telefonfri skoldag har införts. De skolsociala teamen har förstärkts. Fritidsgården har fått ökat öppethållande. Trygghetskameror har satts in. Den frivilliga resursgruppen har funnits på plats periodvis. Föräldraråd har genomförts med representanter från socialtjänsten och polisen. Därutöver görs riktade insatser kopplade till enskilda elever när det behövs.
Den nya rektorn på Vanstaskolan, liksom övriga rektorer i kommunen, har ett tydligt uppdrag att stärka kunskapsresultat, trygghet och studiero. Om det finns behov av ökad vuxennärvaro på kort sikt finns också möjligheter att lösa det. Men det långsiktiga målet är större än så. Det handlar om att bygga en robust organisation och en stark skolkultur som främjar lärande, ansvar och trygghet i vardagen.
Trygga skolor skapas inte genom panikåtgärder eller höga tonlägen. De byggs genom uthålligt ledarskap, tydliga krav, rätt stöd till elever och personal samt en konsekvent prioritering av kunskap och ordning. Det arbetet pågår redan i Nynäshamn, och det måste fortsätta med full kraft.
För Liberalerna är det självklart att varje elev ska kunna gå till skolan utan oro och möta en miljö där det går att lära, växa och känna framtidstro. En trygg skola är inte bara viktig för kunskapsresultaten. Den är avgörande för varje barns frihet och livschanser.