Ett jättelyft för skolorna sedan bottenåret 2015

Mikael Persson (L), kommunalråd, har deltagit i en strategidag för alla medarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningen. Nedan kan du läsa hans anförande på temat inre stolthet.

I samband med strategidagen delades för första gången kommunens pedagogiska priser ut till tre välförtjänta mottagare: Sofie Vikner, förskollärare på Gläntans förskola, Sara Scot, rektor i Sorunda och Mårten Tuvesson, lärare inom fritids på Svandammsskolan. Priserna är ett initiativ för att synliggöra kvalitet och bidra till ökad stolthet. Sammantaget inkom 244 nomineringar. Otroligt roligt!

Var det bättre förr?

Jag heter Mikael Persson och är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Som kommunpolitiker i ett skolsystem som är statligt reglerat och nästan helt professionsstyrt så brukar jag säga att jag bestämmer mycket – men om nästan ingenting. Visst är budgeten och de långsiktiga målen jätteviktiga, men det som verkligen gör skillnad för våra barn och elever är hur ni använder pengarna och hur ni väljer att förverkliga målen.

Rubriken för mina fem minuter är ”Var det bättre förr?”. Vill man göra en lång historia kort så är det enkla svaret ”nej”, i alla fall inte om vi tittar på situationen i Nynäshamn de senaste tio åren.

Jag har varit politiskt aktiv sedan min gymnasietid, men gick in i politiken här i Nynäshamn först 2015, då som vice ordförande i barn och utbildningsnämnden, fram till 2018 med Socialdemokratisk ordförande och sedan med en moderat och från 2023 som ordförande själv.

Det började ganska tufft. Redan efter någon månad kom stränga inspektörer från Skolinspektionen för att bland annat ”förhöra” oss i nämndpresidiet. Den rapporten som kom i slutet av 2015 var en förödande sågning av skolverksamheterna.

Kommunen riskerade sju viten för omfattande brister: Det saknades ett systematiskt kvalitetsarbete både på enhets- och huvudmannanivå. Resultaten var för låga och varierade stort mellan olika enheter utan att nämnden hade analyserat varför. Det saknades ett resursfördelningssystem som tog hänsyn till barns och elevers individuella behov. Det fanns brister i elevhälsan, i förskolan, i grundskolan, i den anpassade skolan, i gymnasiet och i vuxenutbildningen.

Jag tycker att det här var en förfärlig upplevelse och jag vet att många medarbetare var väldigt ledsna. Det etablerades en bild av att vi har en jättedålig skolverksamhet som många faktiskt bär på än i dag.

Men stämmer den bilden numera?

Svaret är glasklart: Nej!

Vi har gjort en otrolig resa sedan Skolinspektionens besök våren 2015 och det vill vi att alla invånare ska veta. Låt mig nämna några viktiga förbättringar som vi, och framför allt ni alla, har åstadkommit sedan dess och som jag tycker att vi ska känna oss stolta över. Stolta och givetvis inte nöjda, för vi ska bli ännu bättre:

1. Vi har i dag ett ambitiöst systematiskt kvalitetsarbete med ett tydligare resultatfokus med bland annat kvalitetsdialoger där vi faktiskt vågar ställa de svåra frågorna. Vi vågar vara den kritiska vännen.
2. Vi har en resursfördelning som fördelar pengar på ett sätt så att de ska göra så stor nytta som möjligt för alla elever.
3. Förskolorna har en gemensam verksamhetsidé som bygger på flerspråkighet och barns rätt till en likvärdig och tillgänglig lärmiljö. Enligt SCB så är invånarnas förtroende för förskolan rekordhögt.
4. Även grundskolorna har numera en gemensam verksamhetsidé och kan i dag erbjuda en betydligt mer likvärdig utbildning än 2015 både mellan skolor och klassrum.
5. Nämnden har två nya mål om att barn och elever ska möta en utbildning av god kvalitet som gjort att fokuset på trygghet, studiero, inflytande och liknande aspekter ökat märkbart.
6. Vi har de senaste åren gjort historiska investeringar i nya förskolor och skolbyggnader och renoverat och fräschat upp. Den enorma underhållsskuld som vi haft har börjat betas av.
7. Vi har också samlat kompetens på färre och större enheter. Sedan 2015 har vi lagt ner fem små skolor och flyttat ihop två högstadier. Även om det ger vissa elever längre väg till skolan så är det väldigt positivt för kvalitet och likvärdighet.
8. Vi har ökat forskningsanknytningen och dragit igång flera nätverk för olika typer av professioner i vår verksamhet.
9. Det är klart att det finns klagomål. Men de kommer aldrig till min mejlbox längre. Det beror på att ni blivit bättre på att ta hand om klagomål där problemen uppstår.
10. Kunskapsresultaten lyfter nu. I juni hade vi den högsta gymnasiebehörigheten sedan 2011 då den nuvarande läroplanen infördes. 92 procent av eleverna i årskurs 9 var behöriga. Det placerar oss på femte plats bland kommunerna i Stockholms län.

Alla de här punkterna är jag väldigt stolt över. Jag vill tacka er för allt det arbete som ni har gjort, gör och kommer att göra för att utveckla verksamheten och bidra till att barn och elever lyckas i skolan och i livet.

Slutligen:

Vi är ingen rik kommun, men alla politiska styren som jag har ingått i har ändå lyckats prioritera skolområdet. Resurserna per elev har faktiskt ökat varje år de senaste tio åren. Sammantaget har kostnaden per elev ökat med 45 procent under hela perioden. Det är inte lite det, även med hänsyn till inflationen!

Från den nuvarande politiska ledningen så vill vi stödja den här fantastiska utvecklingen och har för nästa år valt att göra en kraftsamling på barn och ungdomar, där huvuddelen utgörs av en kvalitetssatsning på förskola och grundskola på hela 11 miljoner kronor.

Så var det bättre förr? Nej, det är mycket bättre nu och blir ännu bättre nästa år!

Tack för mig!