Kvalitet före driftsform: Så stärker vi skolan i Nynäshamn

Den kommunala skolan i Nynäshamn befinner sig i ett omfattande utvecklingsarbete. Målet är tydligt: högre kunskapsresultat, ökad trygghet och bättre studiero för varje elev. Det finns utmaningar, och de ska tas på allvar. Just därför pågår ett målmedvetet förbättringsarbete, där kvaliteten i undervisningen och skolmiljön står i centrum. En stark kunskapsskola är den viktigaste investeringen vi kan göra, både för individen och för samhället.

Friskolor är en etablerad del av skolsystemet

Friskolor har varit en del av det svenska skolsystemet i över 30 år. De är i dag en naturlig del av utbildningslandskapet, även i Nynäshamn. Kommunens uppdrag är tydligt: skolpengen ska följa eleven, oavsett om skolan drivs kommunalt eller fristående. Det är ett uttryck för valfrihet och likvärdighet.

Så fungerar skolpengen och lokalkostnaderna

Det råder ibland missförstånd kring hur lokalkostnader finansieras. I Nynäshamn finns alla kostnader för elever som bor i kommunen samlade i barn- och utbildningsnämndens budget på cirka 678 miljoner kronor per år. Kommunala skolor får ersättning per elev för undervisning och de flesta andra kostnader.

Lokalkostnaderna fungerar dock annorlunda. Kommunens egna skolor får ersättning för sina faktiska lokalkostnader, oavsett elevantal. Det innebär i praktiken att pengar fördelas per kvadratmeter, inte per elev. Det här systemet behöver moderniseras. Målet är att även lokalkostnader ska ersättas per elev, så att skolor uppmuntras att använda lokaler effektivt och därmed frigöra resurser till undervisningen.

Likvärdiga villkor för alla huvudmän

Skolpengen till friskolor och till skolor i andra kommuner beräknas genom att kommunens totala kostnader för grundskolan delas på antalet elever. Det är ett krav enligt kommunallagen. Friskolor får alltså inte extra ersättning för lokaler utöver skolpengen.

Tvärtom kan beslut om att bevara alla gamla skollokaler, oavsett skick och behov, driva upp kostnaden per elev. Det leder i sin tur till en högre skolpeng även till friskolor. Därför krävs ett ansvarsfullt och långsiktigt lokalplaneringsarbete.

Klok planering ger bättre skolor

Det stämmer att nya friskoleetableringar kan innebära en initial kostnad om kommunen inte snabbt kan anpassa lokaler och gruppstorlekar. Just därför är planering avgörande. Kommunens skolor ska vara så bra att elever och föräldrar vill välja dem. Nyligen har skolstrukturen setts över för att använda resurserna smartare och mer effektivt.

Tallbackaskolan behöver avvecklas eftersom byggnaden är i dåligt skick. Samtidigt har kommunstyrelsen beslutat att utreda en ny kommunal skola i Ösmo, då även Vanstaskolan börjar bli ålderstigen. Kommunen bedöms ha kapacitet att bygga en ny skola, men inte två samtidigt. Om en friskola etableras i området kan den kommunala skolan byggas något mindre. Det är dock alltid friskolans eget beslut om och var den vill etablera sig.

Etableringsstöd kan vara kostnadseffektivt

Etableringsstödet till friskolor har två tydliga syften: att öka valfriheten och att möjliggöra nya skolbyggnader utan att kommunen behöver bära hela investeringen. En tidsbegränsad etableringsersättning är ofta mer kostnadseffektiv än att bygga en helt ny kommunal skola.

Liberalerna tycker: kvalitet först

Att ge skolorna rätt resurser handlar inte om att skydda en viss driftsform. Det handlar om varje elevs rätt till en bra utbildning. Fokus måste alltid ligga på kvalitet, kunskap och trygghet, inte på vem som råkar driva skolan. Det är så vi bygger en stark och framtidsinriktad skola i Nynäshamn.