I september väntas barn- och utbildningsnämnden besluta om en ny skolsäkerhetsplan för Nynäshamns kommuns förskolor och skolor. Planen ska ge verksamheterna ett gemensamt och systematiskt arbetssätt för säkerhet, kris och beredskap.
Arbetet med planen inleddes efter ett initiativ från ordförande Mikael Persson (L) som hela barn- och utbildningsnämnden ställde sig bakom. Utgångspunkten var att kommunen behöver ta ett samlat grepp om säkerheten och skapa förutsättningar för ett strukturerat, likvärdigt och förebyggande arbete i alla förskolor och skolor.
– Vi ska göra allt vi rimligen kan för att våra förskolor och skolor ska vara trygga och säkra platser. Det handlar både om att förebygga att något händer och om att veta vad vi ska göra om det ändå inträffar, säger Mikael Persson (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Risker ska upptäckas och förebyggas
En viktig del av planen är att varje förskola och skola ska arbeta löpande med att identifiera risker och sårbarheter och vidta åtgärder för att minska dem. Varje verksamhet behöver samtidigt anpassa säkerhetsarbetet efter sina egna lokaler och förutsättningar.
Det handlar bland annat om att förhindra att obehöriga tar sig in på skolor och förskolor. Beroende på de lokala förutsättningarna kan åtgärder som lås, grindar och skyltning behövas. Det ska också finnas tydliga rutiner för hur besökare tas emot och hur personal ska agera om en obehörig person befinner sig i verksamheten.
– Säkerhetsarbetet ska inte vara beroende av vilken skola man går på. Vi behöver en gemensam nivå och ett gemensamt arbetssätt i kommunen, samtidigt som åtgärderna måste utgå från riskerna och förutsättningarna på varje enskild skola och förskola, säger Mikael Persson (L).
Beredskap för allvarliga händelser
Planen omfattar också beredskap för allvarliga våldssituationer. Varje förskola och skola ska ha en beredskapsplan som bland annat behandlar hur personal, barn och elever ska agera, möjligheter till inrymning och utrymning, säkra platser och flyktvägar samt ansvar och kommunikation vid en allvarlig händelse.
En central del är att personalen ska känna till rutinerna och få möjlighet att utbilda och öva sig. Det gäller alla som regelbundet arbetar i verksamheten, även exempelvis måltidspersonal och lokalvårdare. Hur barn och elever involveras i övningar ska bedömas utifrån deras ålder och mognad för att undvika onödig oro och stress.
– En plan i en pärm skapar ingen säkerhet. Det avgörande är att de vuxna vet vad de ska göra om något händer. Vi ska ha förberedda vuxna utan att skapa rädda barn.
Skolan ska fungera även i en kris
Skolsäkerhetsplanen handlar även om kommunens beredskap för större samhällsstörningar. Förskolor och skolor är samhällsviktiga verksamheter och ska så långt som möjligt kunna fortsätta fungera även vid exempelvis strömavbrott, problem med vatten eller leveranser och vid höjd beredskap eller krig.
– Vi kan aldrig bygga bort alla risker. Men vi kan göra det som rimligen går för att förebygga dem och se till att våra medarbetare vet vad de ska göra om något ändå händer. Det är kärnan i skolsäkerhetsplanen, säger Mikael Persson (L).