NYHET: Det är kommunens förskolor och skolor bäst och sämst på

I grundskolan och förskolan jobbar vi mot fem mål. Resultatet mäts med ett antal indikatorer som ska utvecklas i rätt riktning. Varje år gör vi en bedömning av i vilken grad målet har uppnåtts. Vi kan konstatera att de mål som uppnås fullt ut är målet om trygghet och stimulans i förskolan och målet om god ekonomisk hushållning.

Om du inte redan prenumererar på mitt nyhetsbrev Mickes medhjälpare, så anmäl dig här >>.

De senaste sju åren har förskolorna gjort ett hästjobb och utvecklats rejält. Det tror jag alla som besökt en förskola kan vittna om. I dag jobbar pedagogerna på ett mer medvetet och samordnat sätt där barnens nyfikenhet och kreativitet sätts i centrum. Ett pedagogiskt centrum har skapats, pedagogiska utvecklare (pedagogistor) har införts och många pedagoger har fått fortbildning i italienska Reggio Emelia. Det här märks förstås på resultatet. Föräldrarnas förtroende för förskolan ligger på en rekordhög nivå.

Under många år var det en tråkig tradition att barn- och utbildningsnämnden gick back jämfört med budget, ofta 5-10 miljoner kronor. De senaste åren har nämnden varit framgångsrik i att hålla budget genom att avsätta en central buffert, som sedan inte riktigt behövde användas helt. Även om fokus ligger på att använda de resurser vi redan har bättre så har barn- och elevpengen ökat varje år de senaste tio åren, ungefär i takt med kostnadsökningarna i samhället i stort.

Ett av målet uppnås till stor del. Det handlar om kunskapsresultaten där eleverna som gick ut årskurs 9 förra året presterade den högsta andelen gymnasiebehöriga sedan den nuvarande läroplanen infördes för drygt tio år sedan. Även meritvärdet (betygen) ökade medan andelen elever med betyg i alla ämnen minskade. Tolkningen är möjligen att skolorna fokuserade på de ämnen som ger eleven gymnasiebehörighet i de fall hen inte kan prestera i alla ämnen. Men tanken är förstås att i tid sätta in stöd så att så många som möjligt kan få betyg i alla ämnen.

Ett mål är gulmarkerat och uppnås till viss del. Det gäller att barn- och utbildningsnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare. Här har vi gjort stora framsteg. Andelen legitimerade lärare i grundskolan ökar rejält, men behöver öka än mer. Vi ser över karriärmöjligheterna för förskollärare och lärare. Flera förskolor och skolor renoveras. Ämnesnätverk för lärare och samarbeten med universitet har startats upp. Men här har vi en del kvar att göra.

Ett mål är rödmarkerat och uppnås inte alls. Det handlar om elevernas trivsel i grundskolan ur flera olika aspekter, exempelvis trygghet, studiero och inflytande. Det här målet infördes 2023 så det här är första gången som vi politiker följer upp det på ett mer strukturerat sätt. Resultaten är helt oacceptabla och därför tar vi nu krafttag med flera olika aktiviteter för att komma till rätta med problemen, det handlar om både ”hårda” insatser – som att förtydliga ordningsregler och jobba med alla de konsekvenser som skollagen erbjuder för att sätta gränser- och ”mjuka”- som att stärka relationer och samspel mellan alla som är i skolan.

Om du har förslag på hur vi kan bli bättre på något av områdena, inte minst hur vi blir en bättre arbetsgivare och ökar trivseln, så är du välkommen att kontakta mig på mikael.persson@nynashamn.se.

Om du inte redan prenumererar på mitt nyhetsbrev Mickes medhjälpare, så anmäl dig här >>.