En oberoende utredning visar brister i Nynäshamns kommuns historiska ekonomiska relation med Folkets Hus. Miljonbidrag saknar spårbara beslutsunderlag och stora skillnader mellan föreningar går inte att förklara utifrån det material som finns kvar. Liberalerna vill nu dra lärdom av historien och stärka öppenheten kring kommunens pengar.
Nynäshamns kommun har låtit AX Advokatbyrå granska den långvariga ekonomiska och juridiska relationen med Föreningen Folkets Hus Nynäshamn. Bakgrunden är frågor som väcktes i samband med omlokaliseringen av biblioteket. Utredningen omfattar bland annat bidrag, hyresavtal, fakturor och andra utbetalningar. Den granskar också likabehandling, jäv, upphandling samt öppenhet och insyn.
Miljonbidrag saknar spårbara beslutsunderlag
En av rapportens tydligaste iakttagelser gäller föreningsbidragen. Under 2014 och 2015 fick Folkets Hus omkring 1,6 miljoner kronor per år enbart i lokalbidrag. Även 2016 låg lokalbidraget på drygt 1,6 miljoner kronor.
Men beslut och beslutsunderlag för dessa lokalbidrag har inte kunnat identifieras. Därför går det inte att i efterhand se vilka överväganden som gjordes eller hur kommunen bedömde att villkoren för bidragen var uppfyllda.
Utredarna konstaterar att spårbarheten kring flera ekonomiska mellanhavanden är bristfällig. Samtidigt betonar de att saknade handlingar inte i sig bevisar att regler har överträtts. Handlingar kan exempelvis ha gallrats enligt då gällande regler.
– När kommunen använder skattebetalarnas pengar ska det gå att följa vem som fattade beslutet, varför och på vilka grunder. Det är bekymmersamt att det i dag inte går att göra för flera av de här miljonbidragen, säger Mikael Persson (L), kommunalråd.
Stora skillnader mellan föreningar
Rapporten pekar också på stora skillnader mellan stödet till olika samlingslokaler. År 2021 fick Folkets Hus 769 147 kronor i bidrag till samlingslokaler. Sorunda Bygdegård fick 65 390 kronor och Svärdsögården 46 768 kronor.
Utredarna har inte kunnat identifiera något skäl till den stora skillnaden. Eftersom beslutsunderlagen saknas går det samtidigt inte att avgöra om det fanns sakliga skäl. Rapporten slår därför inte fast att bidragen stred mot likställighetsprincipen. Däremot konstaterar den att kommunen ska kunna redovisa sakliga och objektiva grunder för sådana skillnader.
– Ett starkt föreningsliv är viktigt för Nynäshamn. Men alla föreningar ska kunna lita på att kommunen behandlar dem efter tydliga och rättvisa principer. Gamla relationer eller politisk närhet får aldrig avgöra vem som får kommunens stöd, säger Mikael Persson.
Minst 30 miljoner kronor har betalats ut sedan 2016
Granskningen visar också hur omfattande relationen har varit. Mellan mars 2016 och juli 2026 har kommunen enligt det tillgängliga materialet betalat minst 30,1 miljoner kronor exklusive moms till Folkets Hus. Det betyder inte att 30 miljoner kronor har betalats ut felaktigt. En stor del gäller avtalade hyror, bland annat för biblioteket. Däremot bedömer utredarna att kommunens sammanställning över utbetalningar inte är fullständig.
Även bidragsuppgifterna innehåller frågetecken. För 2023 finns exempelvis tre olika totalsummor i materialet. Kommunens resultaträkning anger 865 772 kronor. En annan kommunal sammanställning anger 873 858 kronor. Advokatbyråns egen sammanräkning av underlaget landar på 895 789 kronor. Vilken summa som är korrekt har inte kunnat fastställas.
För Liberalerna visar granskningen varför långvariga maktinnehav måste kombineras med stark insyn och fungerande kontroll. Socialdemokraterna styrde Nynäshamns kommun i mer än hundra år fram till maktskiftet 2018.
– När samma parti styr en kommun generation efter generation finns en risk att gamla arbetssätt och relationer blir en del av systemet. Rapporten säger inte att allt som gjorts varit fel. Men den visar varför makt alltid måste granskas och varför varje skattekrona ska gå att följa, säger Mikael Persson.
Läs hela utredningen
Liberalerna vill att slutsatserna från granskningen används för att stärka kommunens arbete med dokumentation, likabehandling och ekonomisk kontroll. Ett starkt civilsamhälle och en välskött kommun går hand i hand. Föreningar ska möta tydliga spelregler och invånarna ska kunna se hur deras skattepengar används.