Se alla

Förbundsordförande Anna Starbrink bör ställa sin plats till förfogande och låta medlemmarna ta ställning

Onsdag 14 september 2016

lib_blaklint2_380px

Förbundsordförande Anna Starbrink bör ställa sin plats till förfogande och låta medlemmarna ta ställning

Två kontroversiella utspel från personer i Liberalernas ledning den gångna helgen har vållat stor debatt. I samhället i allmänhet och i Liberalerna som parti synnerhet. Gunnar Helén sa en gång att ”att vara liberal är att vara kluven” och sällan blir det citatet så träffande som när svåra ideologiska frågor prövas. Helgens utspel är två exempel på frågor som skurit rakt igenom partiet med partiföreträdare som förespråkare för debattens båda sidor.

I ett liberalt parti måste det vara högt i tak och det måste vara accepterat att landa i olika slutsatser utifrån sitt liberala engagemang. I debatter där partiet är delat i två är det viktigt att bägge sidor är representerade i partiets toppskikt. Vi kommer aldrig att vara partiet som lockar Sveriges alla liberaler om partiledningen endast är en plats för dem som alltid håller med varandra oavsett vad.

Anna Starbrink, förbundsordförande för Liberalerna i Stockholms län, gick i dag ut på sin blogg och i Ekot i P1 och krävde Birgitta Ohlssons avgång från partiledningen. Som skäl för detta anför hon bland annat att Birgitta Ohlsson kritiserade förslaget om konfessionella friskolor och hennes agerande i migrationsomröstningen i riksdagen i juni.

Förslaget om konfessionella skolor kallade till och med Jan Björklund så sent som i söndags för just ett förslag till Liberalernas landsmöte 2018. Att kräva munkavle på ledande företrädare för den, inte obefintliga, del av partiet som inte delar partistyrelsens åsikt i frågan om konfessionella skolor är häpnadsväckande. Detta inte minst när det kommer från länsförbundsordförande Anna Starbrink, den person som har det yttersta ansvaret för att garantera högt i tak i diskussionerna i Liberalerna i Stockholms län.

Vad gäller den andra frågan, den om Birgittas Ohlssons agerande i migrationsomröstningen, så är där lättare att förstå Starbrinks resonemang. När man som parti kommer fram till ett gemensamt förslag där alla fått ge och ta är det begripligt om en besvikelse uppstår när någon lämnar den gemensamma linjen. Samtidigt kan vi inte blunda för att riksdagsledamöterna har ett personligt ansvar gentemot sina väljare och att ideologiska skäl kan leda till en avvikande uppfattning än övriga partigruppens. Detta gäller inte minst personkryssade ledamöter likt Birgitta Ohlsson, som nådde krysspärren i både Stockholms stad och län, blev Liberalernas (dåvarande Folkpartiets) näst mest kryssade kandidat i Stockholms län och mest kryssade i Stockholms stad.

Att Birgitta Ohlsson ibland inte röstar som tillsagt visste vi redan innan både migrationsomröstningen och denna mandatperiod, inte minst med anledning av FRA-omröstningen 2008. Hon blev trots det den kandidat som fick flest röster av alla i partiets interna provval till riksdagslistan som genomfördes 2013.

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare” står det i Sveriges grundlag ”regeringsformen”. Birgitta Ohlsson har ett bevisat starkt stöd hos såväl väljarna i Stockholms län och stad som medlemmarna i Liberalerna i Stockholms länsförbund. För oss i Liberalerna Nynäshamn har Birgitta Ohlsson en självklar plats i partiledningen.

Länsförbundets ledning och inte minst dess ordförande måste gå i takt med sina medlemmar. Någon som i varje fall inte vi i Liberalerna Nynäshamn anser är fallet med dagens utspel från Anna Starbrink. Vi anser därför att Anna Starbrink nu bör ställa sin plats som förbundsordförande till förfogande och låta medlemmarna ta ställning till om detta är det ledarskap och den linje Stockholms länsförbund ska driva.

För Liberalerna Nynäshamn
Nicholas Nikander, ordförande

 

Kontakt:
Nicholas Nikander
nicholas.nikander@liberalerna.se
0760-50 73 42